Artiklar

Har du klimatångest? Det här kan kanske bota dig

Foto: Jonathan Kemper / Unsplash

Att mänsklig aktivitet, våra industrier och vårt användande av fossila bränslen, påverkar klimatet och den globala uppvärmningen är allmänt känt. Det som klimatalarmister och sk klimatskeptiker är oense om är oftast hur stor del av den globala uppvärmningen som orsakas av människan och hur mycket vi egentligen kan förändra.

Sedan den globala uppvärmningen fördes upp på agendan ordentligt i samband med Al Goores film ”En obekväm sanning” från 2007, har det blivit mer och mer aktuellt att forska kring klimatfrågor och global uppvärmning. I takt med att intresset för området växt har det blivit lättare att beviljas medel för att driva just klimatforskning, och för att få anslag krävs givetvis upptäckter som underhåller forskningsintresset för ämnet i fråga. Det menar många kritiker, späder på forskarnas alarmistiska slutsatser. Man menar att det som förs fram är obekräftade teorier, i bästa fall, och inte ska användas som absolut vetenskap.

Överlag har de väldigt många, och ofta väldigt alarmistiska, klimatrapporterna bidragit till att skapa en polariserad och snäv klimatdebatt – där man tvingas in i två olika fack. Antingen ska man tro att världens undergång är nära eller att den globala uppvärmningen överlag är en stor bluff. Från vårt håll betraktar vi det som rimligast att människor utifrån de olika vetenskapliga perspektiv som finns tillhanda bildar sig en egen uppfattning. Det är viktigt att man bildar sig en uppfattning som är så faktabaserad som möjligt, eftersom klimathotet bidrar till allt från ökad centralstyrning till ökad beskattning för miljöns skull.

Mot varandra står alltså klimatalarmisterna (de som menar att vi snart gått under på grund av vårt klimatavtryck) och de som inte inte håller med dem, de som ofta kallas klimatförnekare eller klimatskeptiker. Det vi kan försöka göra för att föra diskussionen framåt, bortom polariseringen, är att lyfta vanlig argument och påståenden och försöka besvara dem på ett sätt som inte bidrar till att människor känner varken klimatångest eller skepticism efter att ha läst klart. Vi har valt att lyfta fram perspektiv som inte får samma utrymme i media som de extremt många och återkommande rapporterna av klimatalarmistisk karaktär. Vi uppmanar dig att bilda din egen uppfattning om vad du tror – och själv söka svar på de frågor som oroar dig eller inte oroar dig när det gäller klimatet. Vi har valt att lyfta frågeställningar som sidan Klimatbalans delat i ett av sina inlägg, ta del av dem här:

Påstående: Havsisen är på väg att försvinna!

Svar: Nej, den havsbaserade isen är inte på väg att försvinna. Isen har i alla tider förändrats, bl a beroende på årstider, och att de förändringar vi sett på senare år ligger inom ramen för det normala sett över längre tidsperioder.

Påstående: Antalet isbjörnar minskar på grund av klimatförändringar!

Svar: Nej, isbjörnarna mår bra. Antalet isbjörnar är minst dubbelt så många som på 1950-talet och den tillfälliga minskning som vi haft på senare år i första hand berott på tjuvskytte och inte på klimatförändringar.

Påstående: Jordens temperatur har ökat drastiskt på ett par år!

Svar: Nej, jordens temperatur har ökat med ca en grad sedan 1880-talet och i princip inte alls sedan 1998, med undantag för tillfälliga väderfenomen.

Påstående: Smältande havsis får vattennivåerna att öka!

Svar: Nej, smältande havsis påverkar inte havsnivån alls utan kan jämföras med en isbit som smälter i ett glas vatten. Vattennivån i glaset påverkas inte.

Påstående: Havsnivåerna stiger och snart kommer delar av världen att täckas av vatten!

Svar: Nej, havsnivån stiger lika stabilt som tidigare med ca 2 mm/år och att det enda som skulle kunna få den att stiga betydligt mer, vore om den landbaserade isen på polerna (Grönland i Arktis) skulle smälta i orealistisk utsträckning. Den isen är 1-3 km tjock och är oförändrad eller ökar i tjocklek.

Påstående: Global uppvärmning bidrar till fler skogsbränder i världen!

Svar: Nej, klimat och väder är inte samma sak. Väder har en lokal påverkan, samtidigt som klimatet är en global påverkan. Globalt sett minskar faktiskt öknarna på grund av ökad grönska vilket är en bieffekt av luftens koldioxidinnehåll, och skogsbränderna var betydligt fler och större i början av 1900-talet än vad de är nu. Antalet stormar har minskat men har större följdverkningar eftersom vi är betydligt fler människor på jorden, med betydligt mer invecklad infrastruktur, idag än förr.

Påstående: Människan är den största orsaken till global uppvärmning!

Enligt IPCC är människans bidrag 3,6 procent av koldioxidomsättningen mellan land- och havsytan och atmosfären. Eftersom den mest kraftfulla växthusgasen är vattenånga, som är runt 95 procent, så är mänsklighetens bidrag till växthusgaserna mindre än 0,2 procent. Av världens koldioxidutsläpp utgör Sveriges drygt en promille, dvs en tusendel. Koldioxid är en livsnyttig gas men framställs ofta i debatten som något negativt och dåligt. Klimatet påverkas i första hand av solens aktiviteter, jordens omloppsbana och av havsströmmar. Klimatet och temperaturen på jorden har alltid varit föränderligt, vi har t ex haft tidigare istider och en betydligt högre medeltemperatur under medeltiden än vi har nu.

Påstående: Alla seriösa forskare (97%) är övertygade om att människan driver på klimatförändringarna och att den globala uppvärmningen i huvudsak beror på människan!

Svar: Nej, det är långt ifrån sant. Över 31.000 vetenskapsmän, varav 9.000 med doktorsgrad, har skrivit under en petition där de uppger att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon utsträckning som nu eller i framtiden kan orsaka katastrofal upphettning. I en enkät 2009 frågade Illinois-universitet 10.257 forskare om man ansåg att människan i betydande grad bidrar till Jordens temperaturväxlingar. Siffran 97% av forskarna kom från 77 av 79 utvalda av de 3.146 som svarade i undersökningen.

Påstående: Om vi höjer miljöskatterna i Sverige kan vi rädda klimatet!

Svar: Nej, svenskarnas påverkan på det globala klimatet är väldigt litet. Marginalskillnaden som våra metoder för att minska klimatavtrycket innebär, äts upp av klimatavtrycket som u-ländernas ökande industrialisering medför. Om klimatet ska bli bättre måste vi göra energin renare, inte cykla mer subventionerad elcykel eller chockskatta våra biltransportberoende invånare på landsbygden med högre drivmedelspriser.

Presenterat av Benjamin Disraeli Institutet.

Annonser

3 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s